En randomiserad studie är inte den absoluta sanningen
När vissa upptäcker magin med exempelvis Pubmed och andra liknande databaser börjar de använda dessa sidor och innehåll som vapen för att bevisa sin poäng. Oavsett om de är för eller emot en fråga finns det alltid en studie som kan stödja deras sak och användas som bevis för övertygelse.
Dessvärre är det inte så rationell argumentation fungerar. En studie, även om det kommer från en källa som Pubmed, är bara EN studie. Den kan innehålla potentiellt relevant kunskap. Men den kan i många fall också innehålla irrelevant eller till och med missvisande information. Ett exempel på detta är studier som sponsras av olika företag. Det är mer troligt att en studie som sponsrats av ett läskedrycksföretag visar neutrala resultat när det kommer till kolsyrade drycker med socker eller sötningsmedel, medan liknande studier som sponsrats av icke-vinstdrivande organisationer troligen hittar fler negativa konsekvenser av att dricka läsk. Anledningen till detta är sannolikt inte att de icke-vinstdrivande företagen har en agenda för att förstöra för vinstdrivande bolagen. Den betydligt enklare förklaringen är att företagssponsrade studier ofta designas eller rapporteras på ett sådant sätt att de lyfter fram de goda och tonar ner de negativa resultaten.
Randomiserade studier må vara “gold standard” för bevisning, men många av dessa studier lider av metodologiska utmaningar och partiskhet och resultaten i dessa skall inte tas för den absoluta sanningen.
Referenser är inte alltid ett bevis på expertis
Det är inte ovanligt att oetiska författare målar upp en fasad av trovärdighet i sina artiklar genom att referera till ett flertal studier som vid en första anblick kan verka relevanta. Men om du läser igenom studierna kan det många gånger visa sig att dessa faktiskt inte stödjer författarens påståenden, eller att de rentav motbevisar dem. Oetiska författare väljer att använda sådana studier ändå eftersom de vet att väldigt få personer kommer ta sig tiden att läsa igenom samtliga. Lita inte blint på det du läser utan gör din egen research.
Forskning existerar inte i vakuum
Som en person med ett intresse för näringslära vet du säkert att det inte räcker att läsa igenom EN studie. Du behöver också sätta dig in i andra relevanta studier på området och lära dig hur du ska jämföra deras innehåll (såsom biostatistik, deltagarnas karakteristika, etc). Genom att granska dessa faktorer kan du hitta samband mellan studier som vid en första anblick kan verka motstridiga.
Den vetenskapliga metoden bygger på att du samlar in många observationer och itererar din hypotes utifrån dessa. Genom att bara utgå från en studie, utan att beakta andra relevanta studier, kan du lätt hamna i trubbel.
Det krävs inte studier för allt
Detta är något som verkligen tål att upprepas! Låt oss säga att du har en vän som eventuellt har utvecklat en allergi mot rött kött sedan några år tillbaka. Men istället för att känna av allergin i direkt anslutning till att han äter rött kött, som det brukar vara med allergier, känner han istället av den flera timmar efteråt. Du söker och söker men kan inte hitta några studier som styrker denna påstådda allergi. Betyder bristen på studier att du bör avfärda din väns teori och utgå från att hans symptom är psykosomatiska?
Om du misstror din vän kommer det visa sig att du har fel. Under de senaste åren har det dykt upp ett flertal studier som visar på allergi mot rött kött som orsakats av fästingbett.
Vi människor är så säkra på vår sak ibland att vi inte kan ta in något nytt. Om någon upplever en allergisk reaktion varje gång de äter rött kött är det en värdefull observation och borde ses som grund för eftertanke. Det är inte något som ska misstros fram tills att det får stöd av en studie. För verkligheten är att det inte alltid finns en studie som kan förklara något som sker. Kroppen är betydligt mer komplex än vi kan förstå och isolerade tester kan aldrig ge svar på alla de frågor vi har. Din personliga upplevelse av situationen är värd precis lika mycket, om inte mer, än de studier som finns där ute.
Slutsats
Clickbait-artiklar inom kost- och näringslära är extremt vanliga. Även riktigt stora medier ger ut clickbait-artiklar med jämna mellanrum när deras läsarsiffror sjunker och deras läsare börjar vända sig till andra kanaler för att få snabba lösningar på sina problem. Försök låta bli att falla för dessa artiklar. Vänd dig till opartiska källor för att lära dig om områden du är intresserad av och beakta information som skrivits från olika perspektiv. Många gånger kan det vara tidskrävande och komplext, men det är definitivt värt det.
